Socialstyrelsen bedömt att gravida ska betraktas som en riskgrupp från och med graviditetsvecka 22. Om inkubationstid inräknas bedöms risken öka vid 20e graviditetsveckan. Folkhälsomyndigheten anger sedan tidigare att gravida även har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19. Gravida med andra riskfaktorer, såsom fetma, diabetes eller högt blodtryck bör vara särskilt försiktiga.
Hur gravida medarbetare ska hanteras:
-
Gör en individuell riskbedömning utifrån medarbetarens arbetsuppgifter för att undersöka om arbetet innebär risk för smitta. (Tom mall för riskbedömning finns i KIA)
Stöd vid riskbedömning av gravida
• Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för exponering av viruset.
• Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering.
Tänk också på aspekten gällande social kontakt den gravida medarbetaren har i arbetet. Vid social kontakt med ovaccinerade som exempelvis inom skola bör arbetsgivaren vara mer restriktiv vid sin bedömning.
• Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.
-
Finns det smittorisker med det nuvarande arbetet som inte går att undanröja så ska medarbetaren ges andra arbetsuppgifter eller annan placering. Möjligheten till hemarbete bör särskilt beaktas efter vecka 20. En ny riskbedömning ska genomföras för den tilltänkta arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna.
-
Om det inte går att ta bort risker i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte arbeta kvar. Förbud för en gravid arbetstagare att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön görs med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen och AFS 2007:5. Vid ett förbud mot arbete för den gravida utifrån risker i arbetsmiljön, anses medarbetaren inte stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Arbetstagaren har istället möjlighet att direkt ansöka om graviditetspenning hos Försäkringskassan. (Graviditetspenning kan även utbetalas på deltid). Om smittläget förbättras under tiden den gravida är förbjuden att arbeta, kan ny dialog föras om att återgå i arbete.
För att medarbetaren ska kunna ansöka om graviditetspenning så behöver vi som arbetsgivare göra ett utlåtande gällande omplacering:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/28a90ed3-14a5-4b6b-af56-90174c08287e/fk7206-015-f-001.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Om den gravida inte får graviditetspenning kan arbetsgivaren välja att stötta arbetstagaren i kontakten med Försäkringskassan för att ta reda på orsaken. Om exempelvis beslutet beror på att en uppdaterad riskbedömning krävs för en skolas lovperiod, kan arbetsgivaren välja att göra en sådan för just denna period. Ett nytt utlåtande kan sedan inlämnas till Försäkringskassan av arbetsgivaren (på samma blankett som tidigare). Arbetsgivaren kan ibland även bistå den gravida med mer information om hur man bedömt exponering för smitta till Försäkringskassan. Notera att kontakten med Försäkringskassan gällande ovanstående alltid sker i överenskommelse med den gravida.
Om den gravida medarbetaren tillhör en riskgrupp med uppvisat läkarintyg finns även möjlighet att ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till smittbärarpenning.
För mer information
Om du har frågor, tveka inte att kontakta oss på hr@osthammar.se