Här hittar du information om de olika former av arbetstid som finns i kommunen, till exempel flex, övertid, obekväm arbetstid (OB), jour och beredskap.
Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden för dig som är heltidsanställd är i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Du som arbetar både vardagar och sön- och helgdagar eller på natten arbetar färre antal timmar. Lärare har i genomsnitt 45,5 timmar per arbetad vecka, varav 10,5 timmar är så kallad förtroendearbetstid.
Arbetstiden ska vid behov läggas ut i ett schema. När arbetstiden planeras är det viktigt att reglerna om dygnsvila och veckovila följs.
Du som jobbar deltid och önskar höja din sysselsättningsgrad ska anmäla det till din chef. Då har du förtur om ni behöver ersätta en medarbetare eller göra utökningar. Läs mer om önskemål om höjd sysselsättningsgrad här (länk).
Raster och pauser
Du som jobbar har rätt till rast. Rast räknas inte som arbetstid, och du kan använda den hur du vill. På vissa arbetsplatser tillämpas måltidsuppehåll, då finns ett lokalt kollektivavtal, som räknas in i arbetstiden och förutsätter att du stannar på arbetsplatsen och är tillgänglig. Du har även rätt till paus om arbetet så tillåter. Pauser räknas in i arbetstiden, vilket betyder att du under den tiden ska stanna på arbetsplatsen och vid behov bryta pausen för att arbeta.
Önskad sysselsättningsgrad
Om du jobbar mindre än heltid och det uppstår behov av nyanställning, kan möjlighet till utökning av sysselsättningsgrad finnas. Du måste själv anmäla ditt intresse till din chef. Läs mer om att önska högre sysselsättningsgrad här (länk).
Arbetstidsvariationer
I många av våra verksamheter tillämpas flexibel arbetstid, flextid, för administrativ personal. Det innebär att du kan variera din dagliga arbetstid, som normalt är mellan 7.45 och 16.15. Du kan komma till arbetet från kl. 06.45 och lämna arbetet så sent som 18.00. Du tar lunch, minst 30 minuter, någon gång mellan kl. 11.30-13.00
Ditt flexsaldo får vara högst 20 timmar plus eller 10 timmar minus. Du får bara ta ut flexledighet om arbetssituationen tillåter det.
Administrativ personal i många av våra verksamheter har årsarbetstid. Om du har årsarbetstid gör du upp med din chef om hur din arbetstid ska fördelas över året. Till er hjälp finns en excelfil som hjälper er planera för rätt antal arbetstimmar i ett årsarbetsschema. Årsarbetsschemat kan brytas ner på veckonivå, så att olika dagar blir olika långa. Alla veckor behöver inte se likadana ut.
Årsarbetstiden varierar från år till år eftersom antalet veckodagar (måndag-fredag) och antalet helgdagar som infaller på vardagar är olika från år till år.
Om du arbetar utöver din ordinarie arbetstid kallas den tiden för övertid. Oavsett om du är heltids- eller deltidsanställd kan du då ha rätt till övertidsersättning. Du har rätt till övertidsersättning under förutsättning att övertiden är beordrad på förhand (eller i vissa fall godkänd i efterhand av din chef).
Vid övertidsarbete under beredskap och jour som påbörjas eller avslutas mellan 22.00–06.00 beräknas varje påbörjad halvtimme som en fullgjord halvtimme.
All extra arbetad tid (gäller inte flextid) ska registreras i Personec P. Det gäller oavsett om du ska få ersättning i form av pengar eller ledighet. Du behöver inte själv hålla reda på hur mycket ersättning du har rätt till, det räknar Personec P ut baserat på ditt schema och din sysselsättningsgrad. Här hittar du lathundar för Personec P.
Enkel och kvalificerad övertid
Enkel övertid kallas den övertid som är högst två timmar före eller två timmar efter ordinarie arbetstid. För det kompenseras varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med ersättning enligt nedan.
Övertidsarbete under annan tid kallas kvalificerad övertid. Då kompenseras varje övertidstimme med två timmars ledighet eller ersättning enligt nedan.
Om du arbetar övertid både före och efter ordinarie arbetstid under samma dag, och övertiden sammanlagt överstiger två timmar, räknas det som kvalificerad övertid.
Om du är deltidsanställd och arbetar utöver din fastställda arbetstid gäller enkel eller kvalificerad övertid liksom ovan.
Ersättning vid övertid
- Ersättning per övertidstimme vid enkel övertid = månadslönen x 1,8 / 165. Det vill säga 180 % av månadslönen, dividerat med 165 (antal timmar heltidsanställd i genomsnitt arbetar per månad).
- Ersättning per övertidstimme vid kvalificerad övertid = månadslönen x 2,4 / 165. Det vill säga 240 % av månadslönen, dividerat med 165 (antal timmar heltidsanställd i genomsnitt arbetar per månad).
All övertid baseras på timlönen (heltidslön/165 timmar). För deltidsanställda räknas månadslönen om till heltidslön innan övertidsersättningen beräknas. Du kan läsa mer om övertid i vårt kollektivavtal Allmänna bestämmelser (AB) § 20 (du hittar avtalet här).
För chef: när kan övertid användas, och hur mycket?
Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.
Enligt arbetstidslagen är vi som arbetsgivare skyldiga att föra journal för alla typer av övertid. Det gör vi i Personec P. Personec räknar ut vilken typ av övertid det handlar om baserat på medarbetarens schema och sysselsättningsgrad. Medarbetarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt har fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Lathund kontrollera kompsaldo.pdf
Allmän, extra och nödfallsövertid
När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid).
Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra övertid). Innan vi använder extra övertid behöver överläggning ske med berörd facklig organisation.
Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid). Berörd facklig organisation ska snarast underrättas vid uttag av nödfallsövertid.
Om din ordinarie arbetstid är förlagd till kvällar, nätter, helger eller storhelger (påsk, pingst, midsommar, jul och nyår) kallas den obekväm arbetstid. Under denna tid får du utöver din lön en särskild ersättning, så kallad OB-ersättning. Du kan inte få ersättning för obekväm arbetstid samtidigt som du får övertidsersättning. Men du som har ordinarie arbetstid både vardagar och sön- och helgdagar eller på natten har rätt till OB-ersättning även när det är fyllnads- eller övertidsarbete.
OB-ersättning registreras automatiskt i Personec baserat på ditt schema eller de arbetstider du registrerat om du jobbar på timmar.
För information om vilken ersättning du får vid obekväm arbetstid, se vårt kollektivavtal Allmänna bestämmelser (AB) § 21, mom 1 (du hittar avtalet här).
Om du reser i arbetet utanför ordinarie arbetstid och utanför den vanliga verksamhetsorten får du ersättning under restiden, färdtidsersättning. Om du saknar bestämd ordinarie arbetstid får du ersättning för färdtid som är utanför klockan 8.00-17.00 måndag-fredag.
Med ”utanför den vanliga verksamhetsorten” avses ett område som ligger 50 kilometer bort räknat från medarbetarens tjänsteställe eller bostad. Det mest näraliggande av de två används som utgångspunkt för beräkning av färdtidsersättningen.
Du kan inte få färdtidsersättning samtidigt som du får fyllnads- eller övertidsersättning. Du får inte heller ersättning för färdtid klockan 22.00-6.00 om du sover på färdmedlet, till exempel om du har sovplats på nattåg.
Färdtiden, inklusive väntetid, måste vara minst 30 minuter. Färdtiden summeras per kalendervecka och avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. De första 10 timmarna färdtid under en kalendervecka får du ersättning med 53 procent av din timlön (färdtid lägre) och för färdtid därutöver under kalenderveckan får du 80 procent av din timlön (färdtid högre).
För att få ersättning för färdtid ska du registrera färdtiden i Personec P, under fliken Mina resor. Klicka här för att komma till lathundar för Personec P.
Du kan läsa mer om ersättning för färdtid i vårt kollektivavtal Allmänna bestämmelser (AB) § 24. Du hittar kollektivavtalet Allmäna bestämmelser på SKR:s hemsida.
Jour innebär att du står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen utanför ordinarie arbetstid och att du omedelbart ska kunna utföra arbete vid behov. Samma sak gäller vid beredskap, men då behöver du inte befinna dig på arbetsplatsen utan kan till exempel utgå ifrån hemmet.
Ersättningen beräknas med procent på din timlön. Det är också möjligt att ta ut ersättningen i form av ledighet men då krävs att du och din chef är överens om att det är så ni vill ha det. Om ni inte är överens betalas ersättningen ut i pengar.
Du kan läsa mer om ersättning för jour och beredskap i vårt kollektivavtal Allmänna bestämmelser (AB) § 22 som finns här.