Första hjälpen och krisstöd

När en olycka eller kris inträffar behöver vi på arbetsplatsen kunna agera snabbt och tryggt. Här hittar du information om krisens olika faser, hur du tar hand en person i kris, checklista för krissamtal samt rutiner vid olycka, rån, hot, våld och om en medarbetare avlider.

Det är chefens ansvar att det finns rutiner, och att rutinerna är kända av alla. Om du har frågor om första hjälpen, krisstöd och andra arbetsmiljörutiner ska du vända dig till din chef.

Arbetsmiljöverket har en föreskrift för Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7). Enligt denna ska det, på varje arbetsställe, finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.

Så förbereder vi oss för kriser på arbetsplatsen

Enhetschef (eller motsvarande) ansvarar för att:

det finns rutiner för krishantering. Vi kan använda de förslag som finns nedan och anpassa dem till verksamhetens behov.
kontinuerligt se till att medarbetare har kännedom om de rutiner som finns för olika situationer, i detta sammanhang är det också viktigt att inhyrd personal inte glöms bort,
kontinuerligt se till att utrustning för första hjälpen är tillgänglig och i gott skick,
kontinuerligt se till att medarbetare har kunskap om hur utrustning för första hjälpen ska användas,
kontinuerligt se till att medarbetare har kunskap i arbetet med krissituationer och första hjälpen,
kontinuerligt se till att arbetsplatsen har en uppdaterad anhörigförteckning med kontaktuppgifter till medarbetarnas anhöriga.

Första hjälpen betyder att snabbt ge den hjälp som behövs vid olycka eller akut sjukdom, till exempel:

de hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling,
de åtgärder i form av ögonspolning och nödduschning som måste vidtas för att hindra vidare skada efter stänk, översköljning eller dylikt,
de åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård.

Krisstöd är:

det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer, hot och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner.

Krisens olika faser

En krisreaktion är en normal reaktion på en onormal händelse, men chockreaktionen är inte alltid synlig och vissa människor verkar oberörda trots att den mentala bearbetningen går på högvarv. Reaktionerna i samband med en krissituation brukar följa fyra faser:

Chock, som inträder direkt och kan vara upp till några dagar. Tillståndet skärmar av och skyddar den drabbade från den skrämmande upplevelsen. Att en chockad person verkar opåverkad misstolkas ofta av omgivningen som att han eller hon är oberörd.
Reaktion, då den drabbade börjar inse och reagera på vad som har hänt. Känslorna uttrycks ofta starkt, vilket kan vara påfrestande för omgivningen. Fasen kan pågå upp till åtta veckor.
Bearbetning, då den drabbade på ett mer metodiskt sätt återupplever intryck och därmed bearbetar problemet. Självupptagenheten avtar och intresset för omgivningen återkommer. Fasen kan sträcka sig upp till ett år.
Nyorientering, då såren är mer eller mindre läkta, obehagliga känslor och tankar har bearbetats och den drabbade kan gå vidare. Ett våldsoffer glömmer dock aldrig vad som hänt. Fasen kan fortsätta livet ut.

Identifiera en person i kris

För att så snabbt som möjligt kunna hjälpa en medarbetare som befinner sig i kris är det viktigt att känna till tecknen på en krisreaktion. Observera att människor reagerar väldigt olika i krissituationer.

Kännetecken på krisreaktion:

Blekhet och håglöshet
Svaghet, trötthet och ändrad aptit
Förhöjt blodtryck orsakat av ökad puls och andning
Temperaturkänningar, svettningar eller frysning oavsett omgivningstemperatur
Svårt att sova eller vila
Utbrott i form av gråtande eller aggression
Svårt att kommunicera
Orolig och stressad
Drar sig undan
Lever i "en annan värld"
Förändrad syn på eller uppfattning om flera saker
Svårt att se logiken i saker
Sämre minne
Skuldkänslor och känsla av otillräcklighet
Tappat lusten till det mesta
Irriterad, arg, rädd, rastlös eller ledsen

Checklista för enkla krissamtal

Vid enklare krissamtal är det lämpligt att använda sig av följande upplägg:

Kalla till möte.
Dela upp händelsen i etapper när ni pratar om den.
Alla ska vara med hela tiden.
Lyssna aktivt.
Låt alla få prata.
Stoppa upp samtalet ibland och ge stöd vid reaktioner.
Styr samtalet mot en gemensam summering

Rutin vid olycka på arbetet (förslag)

Rutin vid olycka på arbetet

Till grund för denna rutin ligger föreskriften Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7).

Vid dödsfall kompletteras denna rutin med en särskild rutin ”Rutin vid medarbetares bortgång”.

1. Första hjälpen

Vid en arbetsplatsolycka ska först den eller de skadade tas om hand. Det kan finnas behov av första hjälpen i form av omedelbara livsuppehållande åtgärder. Dessa ska i första hand utföras av personer som fått utbildning i första hjälpen. Lämna inte den skadade ensam.

2. Varna, larma 112 och genomför eventuell utrymning

Varna personer som kan befinna sig i fara. Utrym vid behov enligt fastställda rutiner.

Larma efter erforderlig hjälp; ambulans, polis, brandkår. Tänk på att informera om följande:

Ditt namn
Varifrån du ringer, färdväg för utryckningsfordon
Typ av olycka
Antal skadade personer
Typ av skada eller besvär

Räddningstjänsten ska tas emot av någon som leder den rätt så att ingen tid går förlorad. Det kan vara lämpligt att någon från arbetsplatsen följer med den skadade till sjukhuset.

3. Spärra av

Det är viktigt att olycksplatsen spärras av så snabbt som möjligt. Detta för att skapa lugn och ro kring olycksplatsen både för den drabbade och för de som hjälper till. Underlätta polisens arbete genom att inte ändra något på platsen. Avspärrningen ska ske så att det är enkelt för räddningstjänsten att komma fram till olycksplatsen.

4. Kontakta chefen

För att det fortsatta arbetet med att hantera olyckan ska komma igång direkt måste den skadades enhetschef (eller motsvarande) kontaktas så snart som möjligt. I andra hand kontaktas annan ansvarig chef inom den närmsta verksamheten.

Ansvarig chef avgör om även sektorschef ska kontaktas omedelbart.

5. Anhöriga

Kontaktuppgifter till anhörig finns i krispärmen.

Enhetschefen (eller motsvarande), alternativt annan utsedd person, ska kontakta den drabbades anhöriga så snart som möjligt.

Om olyckan lett till ett dödsfall bör anhöriga vara de första som får informationen. Se mer information i Rutin vid medarbetares bortgång.

6. Informera skyddsombudet

Enhetschef (eller motsvarande), alternativt annan utsedd person, informerar skyddsombudet om situationen och ser till att hen involveras i utredningsarbetet.

7. Intern information

För att undvika förvirring är det viktigt att all information ges av en person, eller att de som ger den har pratat sig samman innan informationen lämnas.

Enhetschef (eller motsvarande), eller annan utsedd chef, samlar alla medarbetare på arbetsplatsen och informerar om vad som hänt.

Var precis och korrekt samt ge all nödvändig information. Berätta vilka åtgärder som är vidtagna och vilka åtgärder som är planerade. Det man inte får höra skapar lätt ryktesspridning.
Tala om vem de ska hänvisa press och media till om de blir tillfrågade.
Tala om när nästa möte äger rum för att hålla alla informerade och genomför även det mötet.

Vid allvarliga olyckor är det lämpligt att först informera de närmaste arbetskamraterna och därefter övriga inom sektorns (sektorschefens ansvar), och eventuellt kommunen (kommundirektörens ansvar).

8. Extern information

Vid allvarligare olyckor kan kontakt med media bli aktuell. På samma sätt som vid intern information gäller att all information ges på ett likformigt sätt. Rådgör gärna med kommunikationsavdelningen. Det är lämpligt att en person utses till att sköta all extern information och alla kan hänvisa till denna.

9. Anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan m. fl.

Ansvarig chef ska, utan dröjsmål, anmäla dödsbud eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande till Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket ska också utan dröjsmål underrättas om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa.

Ansvarig chef ska anmäla alla arbetsskador till Försäkringskassan. Arbetsskador skall även anmälas till AFA Arbetsskadeförsäkring, detta görs antingen av medarbetaren själv eller av chefen.

Olycka eller tillbud som orsakats av elektrisk ström ska anmälas till Elsäkerhetsverket.

Anmälan till Försäkringskassan, AFA, Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket görs enklast via KIA.

10. Utredning och uppföljning

Arbetsgivaren är skyldig att inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete göra en egen olycksfallsutredning om en eller flera arbetstagare råkar ut för ohälsa eller en olycka. Detsamma gäller om ett allvarligt tillbud inträffat. Det är viktigt att undersöka varför en arbetsskada uppstod och göra åtgärder för att det inte ska hända igen.

Utredning och uppföljning görs alltid i KIA.

Ansvarig för detta är enhetschef (eller motsvarande) tillsammans med skyddsombud. Ibland kan det vara nödvändigt att involvera någon med specialkunskaper, exempelvis Företagshälsovården.

Minneslista för utredningen:

Beskriv vad som hänt
När, var och hur hände det?
Varför hände det?

Har ni gjort de åtgärder ni planerade när ni senast gick igenom arbetsmiljön?
Har ni undersökt arbetsmiljön regelbundet?
Har ni gjort förändringar som har påverkat arbetsmiljön?
Har de anställda fått chansen att säga vad de tycker om arbetsmiljön?
Finns det instruktioner för farliga arbetsuppgifter?

Vilka åtgärder kunde hindrat händelsen? Behöver rutinerna förändras?
Vilka åtgärder behöver ni vidta direkt?
Kan det hända något liknande någon annanstans i verksamheten? Ta i så fall kontakt med ansvarig chef för att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

11. Fortsatt stöd till den drabbade

Det är mycket viktigt att enhetschefen (eller motsvarande) genomför återkommande uppföljningssamtal med den drabbade. Professionell hjälp ska alltid erbjudas och i första hand ska företagshälsovården kontaktas. Alla drabbade tar inte emot erbjudandet omedelbart och det är därför viktigt att återkomma med erbjudanden om detta eftersom den drabbade då ofta bättre kan bedöma sitt behov av krisstöd.

Uppföljningssamtalen bör ske under ett års tid och vid behov längre.

Om den drabbade blir sjukskriven är arbetsgivaren skyldig att ordna med rehabilitering och arbetsanpassning i den omfattning som situationen kräver. Tänk på att stötta medarbetaren för att underlätta snabb återgång till arbetet. (Se kommunens rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering)

12. Stöd till medarbetare

Vid arbetsolyckor är det inte endast den som drabbats direkt som kan vara i behov av krishjälp. Det är betydelsefullt att arbetskamrater i den direkta omgivningen och även andra arbetstagare som har en relation till den drabbade ges möjlighet till stöd och hjälp. Tänk på att ta hjälp av företagshälsovården.

Rutin vid rån, hot och våld på arbetet (förslag)

Till grund för dessa riktlinjer ligger föreskriften Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).

När en eller flera personer avsiktligt skadar en annan person kallas det för våld. Rån innebär att någon stjäl med hjälp av våld eller hot om våld.

Hot kan framföras i olika former. Den person som hotar kan befinna sig på samma plats som den utsatta. Det kan också ske via telefon, brev eller så kallat näthat. Näthat är hån eller trakasserier på nätet (internet), ofta i sociala medier eller via e-post.

1. Hjälp den drabbade

Det kan finnas behov av första hjälpen i form av omedelbara livsuppehållande åtgärder. Dessa ska i första hand utföras av personer som fått utbildning i första hjälpen.

Det är viktigt att arbetstagare som utsatts för rån, allvarligt hot eller våld omedelbart tas ur arbete och inte lämnas ensam de första timmarna efter händelsen.

Hjälp kan vara att lyssna och vara närvarande, ge lugn, fysisk kontakt, en varm filt eller att erbjuda något varmt att dricka. Du behöver inte ge råd eller säga kloka saker utan det viktigaste är att du finns där. Undvik att ge kritik eller att söka efter vem som eventuellt gjort fel.

2. Varna, larma 112 och genomför eventuell utrymning

Varna personer som kan befinna sig i fara. Utrym vid behov enligt fastställda rutiner.
Larma efter erforderlig hjälp; ambulans, polis, brandkår.
Tänk på att informera om följande:

Ditt namn
Varifrån du ringer, färdväg för utryckningsfordon
Typ av olycka
Antal skadade personer
Typ av skada eller besvär

Räddningstjänsten ska tas emot av någon som leder den rätt så att ingen tid går förlorad.

Det kan vara lämpligt att någon från arbetsplatsen följer med den skadade till sjukhuset.

3. Spärra av

Avspärrningen ska ske så att det är enkelt för räddningstjänsten att komma fram till olycksplatsen.

4. Vittnen och bevis

Be alla vittnen till en akut händelsen att stanna kvar tills polisen har anlänt.
Fysiska bevis, exempelvis brev, sparas. Om hot har framförts på internet, exempelvis via mail eller sociala medier, är det viktigt att göra skärmavbildningar ("skärmdumpar") eller på annat sätt bevara informationen.

5. Kontakta chefen

För att det fortsatta arbetet med att hantera händelsen ska komma igång direkt måste den drabbades enhetschef (eller motsvarande) kontaktas så snart som möjligt. I andra hand kontaktas annan ansvarig chef inom den närmsta verksamheten.

Ansvarig chef avgör om även sektorschef ska kontaktas omedelbart.

6. Anhöriga

Kontaktuppgifter till anhörig finns i krispärmen.

Enhetschef (eller motsvarande), alternativt annan utsedd person, ska informera den drabbades anhöriga så snart som möjligt.

Tänk på att inte skicka hem någon till en tom bostad utan se till att någon anhörig, vän eller annan stödperson tar hand om den drabbade.

7. Informera skyddsombudet

Enhetschef (eller motsvarande), alternativt annan utsedd person, informerar skyddsombudet om situationen och ser till att hen involveras i utredningsarbetet.

8. Intern information

Då det inträffat ett fall av rån, hot eller våld är det viktigt att de övriga medarbetarna så fort som möjligt får veta vad som hänt. Detta förebygger oro och ryktesspridning. Det är viktigt att all information ges av en och samma person, eller att de som ger den är samstämmiga innan informationen lämnas.

Enhetschef (eller motsvarande), eller annan utsedd chef, samlar alla medarbetare på arbetsplatsen och informerar om vad som hänt.

Var precis och korrekt samt ge all nödvändig information. Berätta vilka åtgärder som är vidtagna och vilka åtgärder som är planerade. Det man inte får höra skapar lätt ryktesspridning.
Tala om vem de ska hänvisa press och media till om de blir tillfrågade.
Tala om när nästa möte äger rum för att hålla alla informerade och genomför även det mötet.

Vid allvarliga händelser är det lämpligt att först informera de närmaste medarbetarna och därefter övriga inom sektorn (sektorschefens ansvar), och eventuellt kommunen (kommundirektörens ansvar).

9. Polisanmälan

Polisen är mycket mån om att brott polisanmäls. Om en polisanmälan ska göras är det viktigt att det görs så snart som möjligt. En tidig anmälan gör det lättare att hitta tekniska bevis och förhöra vittnen.

Vissa meddelanden och beteenden kan kännas jobbiga, kränkande och hotfulla, utan att de är olagliga. Men upplever den utsatta att hotet kan bli verklighet och personen känner sig rädd, eller om det handlar om allvarliga kränkningar, ska en polisanmälan göras.

Rådgör gärna med polisen huruvida anmälan ska göras och av vem (arbetsgivaren och/eller arbetstagaren).

10. Extern information

Vid allvarligare händelser kan kontakt med media bli aktuell. På samma sätt som vid intern information gäller att all information ges på ett likformigt sätt. Rådgör gärna med kommunikationsavdelningen. Det är lämpligt att en person utses till att sköta all extern information och alla kan hänvisa till denna.1

11. Anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan m.fl.

Ansvarig chef ska, utan dröjsmål, anmäla dödsbud eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande till Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket ska också, utan dröjsmål, underrättas, om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa.

Ansvarig chef ska anmäla alla arbetsskador till Försäkringskassan. Arbetsskador ska även anmälas till AFA Arbetsskadeförsäkring, detta görs antingen av arbetstagaren själv eller av chefen.

Anmälan till Försäkringskassan, AFA och Arbetsmiljöverket görs enklast via KIA.

12. Intern utredning och uppföljning

Ansvarig för detta är enhetschef (eller motsvarande) tillsammans med skyddsombud. Ibland kan det vara nödvändigt att involvera någon med specialkunskaper, exempelvis Företagshälsovården.

Minneslista för utredningen:

Beskriv vad som hänt
När, var och hur hände det?
Varför hände det?
Vilka åtgärder kunde hindrat händelsen?
Vilka åtgärder behöver ni göra direkt?
Kan det hända något liknande någon annanstans i verksamheten?

Arbetsgivaren och skyddsombudet måste även fundera på om enheten/verksamheten borde ha andra rutiner. Exempel på frågor att ställa sig:

Har ni gjort de åtgärder ni planerade när ni senast gick igenom arbetsmiljön?

Har ni undersökt arbetsmiljön ofta?
Har ni gjort förändringar som har påverkat arbetsmiljön?
Har de anställda fått chansen att säga vad de tycker om arbetsmiljön?
Finns det instruktioner för farliga arbetsuppgifter?

13. Fortsatt stöd till den drabbade

Ansvarig chef bedömer tillsammans med den drabbade när det är lämpligt att återuppta arbetet. Tänk på att chocken kan dröja.

Efter allvarlig händelse bör uppföljningssamtalen ske under ett års tid och vid behov längre.

Om den drabbade blir sjukskriven är arbetsgivaren skyldig att ordna med rehabilitering och arbetsanpassning i den omfattning som situationen kräver. Tänk på att stötta den drabbade för att underlätta snabb återgång till arbetet. (se kommunens rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering).

Tänk på att uppmärksamma sjukfrånvaro och andra tecken som tyder på att den drabbade behöver ytterligare hjälp.

14. Stöd till medarbetare

Då en arbetstagare utsatts för rån, hot eller våld är det inte endast den som drabbats direkt som kan vara i behov av krishjälp.

Det är betydelsefullt att medarbetare i den direkta omgivningen och även andra arbetstagare som har en relation till den drabbade ges möjlighet till stöd och hjälp. Tänk på att ta hjälp av företagshälsovården.

15. Eventuell rättegång

Då en våldshändelse leder till rättegång är det viktigt att den berörda arbetstagaren får veta hur en rättegång går till och får sällskap och annat stöd vid rättegången. Kopplat till domstolarna finns vittnesstöd som kan hjälpa till. Vid behov kan även Brottsofferjouren kontaktas.

Rutin vid medarbetares bortgång (förslag)

Syftet med denna vägledning är att ge stöd till chefer och eventuellt andra personalansvariga personer vid ett dödsfall. Om en medarbetare avlider till följd av sjukdom eller olycka, på eller i anslutning till arbetsplatsen, är det viktigt att man gör saker i rätt ordning och på rätt sätt. Denna rutin kompletterar "Rutin vid olycka på arbetet".

Nedanstående punkter fungerar som en checklista som kan användas som stöd i en svår situation.

Steg 1 blir ej aktuellt om dödsfallet sker utanför arbetstid.

1. Kontakta polis och/eller sjukvårdspersonal

Om dödsfall skett på eller i anslutning till arbetsplatsen, ska polis och/eller sjukvårdspersonal alltid kontaktas.

2. Informera anhöriga

De anhöriga bör vara de som först får informationen. Om dödsfall skett på eller i anslutning till arbetsplatsen, avtala med polis eller sjukvårdspersonal hur ni ska gå tillväga för att informera anhöriga. Polisen har alltid det formella ansvaret för att dödsbud lämnas till de anhöriga. Om chef deltar vid meddelande till anhöriga bör det vara en chef inom kontoret, helst så nära den avlidne som möjligt. Beskedet ska lämnas personligen och kan ske tillsammans med polis/sjukvård/räddningstjänst/präst eller annan stödperson. Att förmedla ett budskap om någons död till en närstående är en viktig uppgift och ska ske med omsorg.

Tänk på att:

Undvik att lämna ett dödsbud per telefon.
Språk och kultur kan ha betydelse för hur besked bör lämnas.
Förbereda dig mentalt inför samtalet.
Lämna beskedet i en lämplig miljö.
Vid behov ta hjälp av någon som är van att hantera kriser, till exempel kurator från företagshälsovården eller en präst.
Ha en öppen, ärlig och direkt kommunikation.
Ha god tid för samtalet och låta det ta den tid som behövs.

3. Informera kollegor

Enhetschef (eller motsvarande) samlar de nära arbetskamraterna för att informera om vad som hänt. Var precis och korrekt samt ge all nödvändig information, men tänk på att respektera den avlidnes integritet och anhöriga. Tänk på att informera medarbetare som är lediga eller sjukfrånvarande. Informera helst via personligt samtal. En chef, chefskollega eller annan lämplig person kan vara med som stöd om det är möjligt. Informera därefter övrig personal om det inträffade.

Tips för samtal:

Förbered dig mentalt inför samtalet. Planera vad du ska säga om det du vet. Fundera ut vad du inte vet och säg det.
Lämna besked i så lämplig miljö som möjligt. Miljön ska helst vara lugn och avskild.
Ha en öppen, ärlig och direkt kommunikation. Ge all nödvändig information, utifrån vad du vet. Det man inte får höra skapar lätt ryktesspridning. Försköna inte och hitta inte på eller gör antaganden.
Tala om vem medarbetarna ska hänvisa press och media till om de blir tillfrågade.
Ha god tid för samtalet och låt det ta den tid som behövs.
Vid gruppinformation i mötesform kan något fikabröd eller dryck eventuellt anordnas.

Vid dödsfall ska kontorschef alltid informeras. Enhetschef (eller motsvarande) ansvarar för att det blir gjort.

Uppföljande samtal

Att förlora en arbetskamrat, ta hand om människor i sorg och hantera ett dödsfall kan vara psykiskt påfrestande. Den avlidna medarbetarens arbetskamrater kan erbjudas samtalsstöd från företagshälsovården. Informera gärna om detta flera gånger. Det kan även vara lämpligt med uppföljande samtal med medarbetare.

4. Information till berörda kontakter

Det kan vara lämpligt att snabbt tillsammans med nära arbetskamrater kartlägga den avlidna medarbetarens kontakter/samarbetspartners. Chef eller den person denna utser kontaktar dessa så snart som möjligt för att informera om dödsfallet. Detta ska ske på ett lugnt och sakligt sätt samtidigt som information ges om vem på arbetsplatsen som är den nya kontaktpersonen.

5. Ordna med ersättare för akuta arbetsuppgifter

Ordna med ersättare för den avlidna medarbetaren om det finns arbetssysslor som inte kan dröja.

Ordna om möjligt med ersättare för egna arbetsuppgifter den närmaste tiden, så att du kan lägga din egen energi på medarbetarna på den aktuella arbetsplatsen.

6. Se till att medarbetarens arbetsplats eller annan minnesplats ställs i ordning

Se till att den avlidne medarbetarens arbetsplats eller en annan lämplig plats kan användas för att hedra medarbetaren de närmaste dagarna efter beskedet om dödsfallet.

En minnesplats kan t.ex. innehålla:

Ett fotografi av den avlidna medarbetaren.
Tända ljus (gärna LED-ljus).
Blommor.
Kondoleansbok.

En eventuell kondoleansbok ska lämnas över till anhöriga vid lämpligt tillfälle. Chef bör bestämma hur länge den avskilda platsen ska vara öppen för att hedra den avlidna medarbetaren.

7. Informera Arbetsmiljöverket

Om dödsfallet skett genom en arbetsplatsolycka, ska detta anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål.

En olycka ska registreras i kommunens olyckshanteringssystem KIA

Där finns även information om anmälan till Arbetsmiljöverket. Anmälan till Arbetsmiljöverket kan även ske direkt via https://anmalarbetsskada.se. Det ska göras skyndsamt.

8. Anordna en minnesstund

Det är oftast rätt att ha en minnesstund på arbetsplatsen för en bortgången medarbetare. Familjen till den avlidne bör underrättas om att minnesstunden ska äga rum. Var lyhörd för anhörigas önskemål i samband med planeringen. Fråga om några speciella seder bör beaktas.

Tänk på det här:

Minnesstunden bör äga rum i nära anslutning till dödsfallet.
Minnesstunden bör om möjligt äga rum i ett avskilt rum.
Minnesstunden bör ledas av en chef till den avlidne.
Ett ljus (gärna LED-ljus) och en blombukett kan vara placerat på ett bord framför åhörarna.
Några ord om den avlidne bör sägas.

Exempelvis kan en dikt läsas och avslutas med en tyst minut. Om möjligt kan musikstycken spelas som inledning och avslutning.

9. Avsluta anställningen

Den avlidnes chef informerar Lön (lon@osthammar.se) om att anställningen ska avslutas. Gör det så fort som möjligt, så att eventuell utbetalning av lön kan stoppas. Har du frågor gällande lön, slutlön, semesterdagar etc. är du välkommen att kontakta lön på HR-supporten tel. 0173-860 40 eller via e-post: hr@osthammar.se. För lönefrågor kan även anhöriga vända sig till Lön.

Via kollektivavtalet är alla medarbetare i Östhammars kommun försäkrade. Vid dödsfall träder tjänstegrupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring, TGL-KL - KPA Pension i kraft. Om du eller någon anhörig har frågor gällande eventuell efterlevandepension kan du kontakta Skandias Pensionssupport, telefonnummer 0771-241 241.

Vid funderingar kring försäkringar, kontakta AFA försäkringar på telefonnummer 0771-88 00 99. Försäkring vid dödsfall – Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

10. Namn tas bort på lämpliga ställen

Den avlidnes namn ska tas bort på de publika ställen där det förekommit (trycksaker, telefonlistor, hemsida, affischer med mera). Kontakta Kommunikation via e-post kommunikation@osthammar.se för hjälp med genomsökning av intranätet Ines och externa hemsidan osthammar.se.

11. Begravning och flaggning

Om medarbetare inom kommunen avlider, representeras kommunen på begravningsdagen av berört kontor. Representation sker genom personlig närvaro av arbetsledning samt kondoleans eller blomsterarrangemang.

Flaggning sker på begravningsdagen utanför kommunkontoret och om så är möjligt utanför berörd arbetsplats. Berört kontor beställer flaggning utanför kommunkontoret via e-post till vaktmasteriet@osthammar.se.

12. Kontakta anhöriga för att hämta personliga ägodelar

Kontakta anhöriga för att hämta personliga ägodelar vid lämplig tid efter dödsfallet. En rekommendation är efter begravningen dock senast två månader efter dödsfallet. Det är lämpligt att låta det gå en tid efter händelsen, före kontakt med anhöriga upprättas. I samband med att anhöriga kontaktas är det lämpligt att den närmaste chefen avsätter tid för att ta emot anhöriga.

Samtalsstöd

Att förlora en medarbetare genom olycksfall eller sjukdom kan innebära en stark psykisk påfrestning för övriga arbetstagare och för dig som chef, detta kan leda till krisreaktioner. Företagshälsovården finns som stöd i detta vid behov.

Information om vår företagshälsovård på Ines: Företagshälsovård

KIA

I KIA dokumenterar vi arbetsmiljöhändelser, skyddsronder, riskbedömningar med mera. Alla medarbetare kan anmäla riskobservationer, tillbud och olycksfall. En nyhet är att alla nu även kan rapportera positiva observationer. Här hittar du allmän information om KIA.

Läs mer

Läs gärna Arbetsmiljöverkets broschyr

Första hjälpen och krisstöd - Planering Utbildning Information (ADI 534(, broschyr