Alla kommuner i Sverige styrs av ett kommunfullmäktige. Personerna som sitter i kommunfullmäktige väljs vid allmänna val, samtidigt som valen till riksdag och regionfullmäktige. Kommunfullmäktige fattar viktiga principbeslut för kommunen, t.ex. är det kommunfullmäktige som varje år beslutar om kommunens budget.
Kommunfullmäktige beslutar också vilka nämnder som ska finnas utöver kommunstyrelsen (vissa nämnder är lagstyrda att finnas). Vilka uppgifter nämnderna har och hur de ska jobba bestämmer fullmäktige genom reglemente för styrelse och nämnder (uppdragsbeskrivning).
Fullmäktige väljer också vilka politiker från de olika partierna som ska sitta i nämnderna och fatta beslut.
De flesta anställda inom kommunen jobbar inom ett nämndspecifikt verksamhetsområde. Några exempel är undersköterska inom hemtjänsten (vård- och omsorgsnämnden), förskolelärare (barn- och utbildningsnämnden) och bibliotekarie (kultur- och fritidsnämnden). Om man istället jobbar inom verksamhetsstödjande verksamhet t.ex. om man är registrator (kommunstyrelsen).
Formella beslut som en anställd fattar kallas för delegationsbeslut och är beslut som fattas i nämndens namn. Vilka beslut man får fatta framgår av respektive nämnds delegationsordning. När en anställd fattar beslut är det antingen verkställighetsbeslut eller delegationsbeslut. Detta beskrivs mer utförligt i inledningen till kommunstyrelsens och nämndernas delegationsordningar. Dessa finns på kommunens externa webbplats.
Om du har frågor om den politiska organisationen kan du vända dig till Staben.