Foto och film menar han blir allt mer viktigt i kommunikationsuppdraget

Magnus Degerman gillar att jobba med foto och film. I det är han trygg, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att han har en magisterexamen i mediedesign och har undervisat i många år om foto, film och multimedia. I jobbet som kommunikatör ingår bland annat att sköta webbplatsen Slutförvar Forsmark, där kommunen samlar information relaterad till slutförvarsfrågan. Och när referensgruppen, som ansvarar för information och kommunikation om slutförvaret till allmänheten, funderade över hur man på bästa sätt skulle kunna dokumentera slutförvarsprocessen föreslog Magnus att göra det med en film.

Två års arbete har klippts ner till en och halv timme 

Under två år har han, parallellt med andra uppdrag, intervjuat 34 personer som på ett eller annat sätt varit engagerade i arbetet. Det är exempelvis politiker och tjänstemän samt representanter från myndigheter,  iljöorganisationer och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Magnus tyckte det var viktigt att alla parter skulle finnas med i filmen, för att kunna synliggöra hur olika människors upplevelse av en händelse kan se ut.
– De som intervjuats har med egna ord fått berätta om sitt arbete och sina tankar om slutförvarsprocessen. Det är fascinerande att alla berättar samma historia men med olika perspektiv, säger han.

Att klippa ihop en film av det omfattande materialet som filmats var inte helt enkelt.
– Det var ett riktigt pussel att lägga. Jag funderade mycket över vad kan väljas bort och hur jag kunde göra det på ett rättvist sätt. Jag ville att alla jag intervjuat skulle få komma till tals, säger Magnus.

Premiärvisningen fick ställas in

Nu är filmen klar och finns på webbplatsen Slutförvar Forsmark, för den som vill ta del av den. Premiärvisningen, som var planerad till kulturhuset Storbrunn, fick ställas in på grund av restriktioner relaterade till pandemin.
– I stället bjöd vi in alla som varit delaktiga till en digital visning av filmen, berättar Magnus.

Slutförvarsprocessen har dokumenterats tidigare. Bland annat i boken Från början till slutförvar? som skrevs av
Hannah Nyberg 2011. Filmen utgör ett komplement och är ett annat sätt att föra vidare kunskap om processen. Arbetet har bekostats av pengar från kärnavfallsfonden och intervjuerna som gjorts kommer att sparas i sin helhet
och arkiveras för framtida forskning.

Att jobba tillsammans är en drivkraft

Privat tycker Magnus också om att ägna sin tid åt foto och film. Redan på högstadiet var han med och byggde ett mörkrum och så gjorde han filmer tillsammans med vänner som fick agera skådespelare.
– Att jobba tillsammans med andra skapar driv och energi hos mig. Det gör att jag ser fram emot vår  organisationsförändring som träder i kraft vid årsskiftet. Ett av syftena med den är att vi ska hitta nya arbetssätt och kunna jobba mer effektivt och tillsammans, säger Magnus.

Foto och film menar han blir allt mer viktigt i kommunikationsuppdraget. Det fångar människors uppmärksamhet i ett för övrigt högt informationsflöde.

Från Boden till Hallstavik

2017 flyttade han från Boden till Hallstavik, där hans fru växt upp. Han var föräldraledig ett tag innan han sökte och fick sitt nuvarande jobb som kommunikatör i Östhammars kommun. Hans huvudsakliga uppdrag har varit att
förbereda vetobeslutet och att samla in och förmedla kunskap om slutförvarsfrågan till kommunfullmäktige. Det händer inte sällan att han anlitas av kollegor som behöver hjälp med en bild eller en film.

Magnus har tidigare bland annat jobbat med en egen dokumentärfilm. Men så många foto- och filmprojekt vid sidan av jobbet finns det inte tid för längre.
– Nu är tid med familjen viktigast. Drömmarna om att jobba i eget företag inom ett kreativt område får vänta, säger han.

Drömmer om en verkstad med gott om plats för nya projekt

I stället har han skaffat sig en annan hobby som han kan dela med fru och barn, då alla gillar hantverk av olika slag. En gång i tiden fick han nämligen designa sin egen korthållare i läder och när den var utsliten hittade han ingen ny likadan. Det var då han bestämde sig för att göra en ny själv och på den vägen är det. Nu tillverkar han korthållare, plånböcker, smycken och väskor av läder – som han säljer i en lokal butik.
– Vi längtar efter att byta lägenheten mot ett hus med tillhörande verkstad eller ateljé som har gott om plats för fler kreativa hobbyprojekt, säger han.