Vi ska fortsätta bedriva verksamhet så långt som möjligt under höjd beredskap och krig och i vissa fall även bedriva olika slags verksamheter som inte bedrivs i fredstid. En del arbetsuppgifter kommer se annorlunda ut och arbetet kan behöva göras under svåra förhållanden. En bemannad, utrustad och övad krigsorganisation ger bättre förutsättningar för en organisation att upprätthålla sin verksamhet.

Krigsorganisationen ska underlätta för verksamheter för vilka det ställs särskilda krav på i krig. Det kan till exempel handla om en förändrad hotbild, tillkommande eller förändrade uppgifter, att verksamheten är viktig för att samhället ska fungera eller på grund av att verksamheten behövs för att civilbefolkningens nödvändiga behov ska kunna tillgodoses.

Vid höjd beredskap ska kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret under rådande förhållanden.

Kommuner ska även ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap, inklusive information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.

Följande delar bör ingå i beskrivningen av krigsorganisationen:

• Vilka verksamheter som ska bedrivas och således ingå i krigsorganisationen, i prioriteringsordning, samt tydliggöra vilka verksamheter som inte ingår i krigsorganisationen.

• Krigsorganisationens ledningsorganisation och dess förmåga till extern samverkan.

• Vilka uppgifter som behöver kunna göras och vilka effekter som behöver kunna uppnås i samhället.

• Hur krigsorganisationen ska bemannas, bland annat genom att ta fram befattningsbeskrivningar och att analysera vilka roller som behöver förstärkas genom personal från till exempel frivilliga försvarsorganisationer.

  Hur arbetet ska utvecklas och förvaltas.

• En grund för struktur så att krigsorganisationen internt regelbundet (exempelvis dagligen eller flera gånger per dag) ska kunna dela information, skapa lägesbild, samverka, ta fram beslutsunderlag, olika tänkta framtida händelseförlopp, samt struktur för beslutsfattande och omprioriteringar.

  Struktur för extern samverkan (samlad lägesbild, perspektivförståelse, samsyn, underlag för beslut).

• Struktur för kommunikation till dem som berörs av organisationens verksamhet (exempelvis allmänheten).

• Struktur för introduktion av fler personer som resursförstärker organisationen löpande.

Varje aktör behöver göra en analys av vilka uppgifter som måste hanteras vid höjd beredskap, samt vilken organisation som krävs för att kunna utföra uppgifterna. För offentliga aktörer är en utgångspunkt i det svenska beredskapssystemet att den aktör som har ett ansvar under normala förhållanden behåller ansvaret även under en kris och vid höjd beredskap - ”ansvarsprincipen”.

Anställningsavtalet fortsätter att gälla även under höjd beredskap. Det innebär att alla anställda ska fortsätta gå till sina arbeten, förutsatt att de inte är krigsplacerade någon annanstans. Även tjänstlediga personer krigsplaceras.

Man har rätt att vara föräldraledig även i händelse av höjd beredskap.

Enligt nuvarande lagstiftning så är vård av sjuk närstående ett giltigt skäl för att vara tjänstledig.

Om mer än en arbetsgivare gör anspråk på samma individ för tjänstgöring under höjd beredskap ska ett samråd äga rum där de båda organisationerna ska komma fram till var individen gör störst nytta för totalförsvaret.